Margarin

"Vad gäller smör mot margarin litar jag mer på kor än på kemister" - Joan Gussow

Jag läser att vi tycks ha goda anledningar till det. Hälsosamt margarin var det, huh?

Aftonbladet: Så snuskig är fettfabriken 

Matens pris

Har läst en del under ledigheten, bland annat boken ”Matens pris” av Malin Olofsson och Daniel Öhman. Baksidestexten inleder med att fråga: Vet du vad du äter? Vill du veta vad du äter? Eller vill du bara att maten ska vara billig? Författarna, tillika radioreportrarna, avslöjar den billiga matens baksida och drar fram den verkliga kostnaden i ljuset. Här finns en trailer till boken och här en bra recention.

En del av bokens innehåll finns att se som youtube-videos: 

Energislukande holländsk paprika

Brasilianska kor i trånga feedlots

Brasilianska kor äter kemikaliegräs

Hur danska grisar har det

Förutom det, kan man bland annat läsa om Vietmans värsting pangasiusfisken som på grund av dess låga pris har den blivit en av de mest sålda fiskarna i Sverige. Utmed mekongfloden i Vietnam har 10 000 hektar strandbäddar grävts ut till fiskdammar. Fiskarna på dessa anläggningar är trångbodda, blir sjuka och får antibiotika. Från dammarna släpps 200 000 kg fosfor och 2.5 miljoner kg kväve ut i floden. Företagen investerar inte i reningssystem eftersom prispressen driver dem att hålla kostnaden nere. I flodvattnet ska folket sedan tvätta sig, fånga sin fisk, vattna sina risfält...som om det inte räckte får pangasiusfirrarna dessutom foder med fullt ätbar fisk i, vilket drabbar landets fattiga samt leder till överfiske. Till ett kilo färdigväxt pangasius går det 2 kg foder, varav 3 hekto är fiskmjöl. Till 3 hekto fiskmjöl krävs 1,2 kg fisk. Hängde du med? Ekvationen går inte riktigt ihop. 

Vi får också hänga med till Brasilien och träffa rika, korrupta sojapampar. I takt med att sojaodlingen brer ut sig skövlas regnskogen. Brasilien råkar även använda mest bekämpningsmedel i världen, fem liter per invånare. Däribland det akut giftiga parakvat, som är ett blastdödningsmedel. Det används för att underlätta skörden av sojan, då man enklare kan plocka ut bönorna ur sina skidor med hjälp av det. Vid högre dos parakvat kvävs man, 1 tsk är nog för att avlida. Det går göra på annat, mer miljövänligt sätt, bara det att det inte är lika effektivt (och därmed inte ger lika mycket pengar). Användningen av bekämpningsmedel är så utbredd att även små bönder håller sig med en egen kemikaliebod. Det slarvas med skyddskläder och säkerhetsföreskrifter, bekämpningsmedlen sprids med vinden så att alla i närheten drabbas av det och resterna hamnar i folks kroppar. Eftersom sojans bossar är stora mäktiga män som ofta även är politiker, så vågar inte folk kritisera dem.

Men jag äter ju inte soja, tänker du kanske. Nu är det så att det råkar vara soja i allt möjligt. Sojaolja, sojalecitin, sojaprotein, sojamjöl, sojadryck, sojakoncentrat...Utslaget på hela jordens befolkning äter en person 33 kg per år. 9 av 10 sojabönor blir dock djurfoder. Svenska lantmännen köper inte GMO-soja (genmanipulerad), men vid författarnas besök på en konventionell odling användes där lika mycket bekämpningsmedel som någon annanstans. Det ställs inte några särskilda krav på den svenska importen, skulle man göra det skulle priset öka avsevärt, vilket är lika med dyrare djurfoder och därmed dyrare kött.

Alla som ser på tv har nog sett reklamen från bregottfabriken. Det verkar ju så gemytligt, kossorna har bland annat fikapaus, distansarbete och skiftbyte. De råkar visst ha glömt visa de trånga mörka bås där korna står större delen av året. En prakttjur från USA, sweet haven tradition, har med sina gener gjort kossorna både till kusiner med varann och till effektiva mjölkmaskiner med stora juver. Problemet med böndernas girighetsjakt efter den åtråvärda sperman visar sig först senare, när korna slits ut, får problem med lederna och föder missbildade kalvar på grund av inaveln. Det berättas även om höns som hackar sönder varann när de släpps ut ur burarna, kalkoner med (för) stora bröst och grisar som inte längre kan vara ute eftersom fettet avlats bort.

Bokens problem kan sammanfattas i en enkel mening: cash is king. Alla vill tjäna pengar: matproducenterna, mellanhänderna, livsmedelsbutikerna och konsumenterna. Kemibolagen och genföretagen. Mer miljövänlig produktion är helt enkelt dyrare och mer krävande, och valen faller då allt som oftast på det som genererar mest pengar. När jag läser om hur naturen utnyttjas och förstörs för girighetens skull, vill jag bara överge allt vad storskalig modern livsmedelsproduktion heter och flytta ut på landet för att bli självförsörjande. Det är verkligen som det står i Bibeln (1 Tim 6:10) att kärleken till pengar är en rot till allt ont. Jag har själv tänkt i termer av billigt, billigt, billigt när jag handlat. I och med läsningen av denna bok har jag på allvar fått upp ögonen för att vi faktiskt betalar ett högt pris för den billiga maten, det är bara det att det inte syns i plånboken. Ekologisk mat, here we go. Några kronor dyrare känns med ens billigt!

Thai-wook

Mamma tipsade mig om denna wook med thailändsk touch. 

Ingridienser:

Olja som tål höga temperaturer, förslagsvis rapsolja
2-3 skivade lökar
2 vitlöksklyftor
450 gram karré/fläskfile/annat lämpligt kött (jag använde marinerad flankstek)
1 tärnad eller strimlad röd paprika
250 gram champinjoner = 1 ask
2 msk röd currypasta
15 gram kokos
3 dl grönsaksbuljong
2 msk soja (eg. thailändsk, men jag använde tamari)
4 urkärnade, hackade tomater
koriander i önskad mängd

Mest tid går till att skära upp ingridienserna, väl vid spisen måste allt vara klart att läggas i pannan fort. Den snabba tillagningen gör att många näringsämnen bevaras.















Hetta upp oljan i en wookpanna. Stek lök + vitlök 1-2 minuter eller tills de mjuknat, men ej blivit brynta. Lägg i köttet och stek 2-3 minuter tills det blivit brynt. Tillsätt nu paprikan, champinjonerna och currypastan. Sedan kokos, het buljong och soja. Låt sjuda 4-5 minuter. Blanda i tomat och koriander och låt puttra ytterligare 1-2 minuter. Servera med ris eller nudlar och toppa gärna med cashew-nötter, pricken över i:et.

4 år!

Idag firar jag och Johannes 4 år tillsammans. Förra året glömde båda bort 3-årsdagen, men så länge båda glömmer är det ju inget problem! I år kom vi i alla fall ihåg :) När jag kom hem från jobbet blev jag serverad kebabspett, fick en bukett med blandade vilda och köpta blommor också godaste, fräschaste fruktpajen.

Sommargott

Ikväll köpte jag, Johannes och syrran Hanna kulglass på Ainas café. Sommar! 

Jag valde pistage, melon och passion-mangosorbet. Med på köpet i denna bild fick jag en okänd man gående på min axel. Se dessutom så fint kulorna råkade matcha min outfit!

Jo, det var riktigt gott!

Sedan åt vi godaste kalla gurk och kassler-pajen på våra snälla grannarnas balkong, där vi får vara medan de är bortresta. Receptet fick vi av en av våra bröllopsgäster, som gjorde pajen till vår buffé. 

Recept:

3 dl mjöl, gärna åtminstone 1 dl grövre mjöl

3 dl riven ost

100 gr bregott (=mjukare pajdeg än med smör)

4 msk vatten

Blanda degen (jag gör det i matberedaren). Grädda botten 15 minuter på 200 grader. Förbered fyllningen medan pajskalet svalnar. 

3 dl creme fraiche

3 dl turkisk youghurt

400 gr kassler i tärningar

1 hackad gurka (skär bort innandömet, så hållet pajen längre än en dag)

salladskrydda

Blanda ihop, och bred ut i pajskalet när det svalnat. Njuuut!

Sommarlåda

Provade ett recept på baksidan av mjölkpaketet; sommarlåda. 

Inte så dumt. Ingen blivande favorit, men godkänt gott. 

Grillkrydda, glutamat och e-nummer.

Jag har använt mig av grillkrydda rätt mycket tidigare, särskilt i marinad till fläskfilé, omelett och som standardkrydda i mina improviserade köttfärssåser. Så blev jag medveten om tillsatser i maten via Mats-Eric Nilssons bok "Den hemlige kocken". Grillkrydda innehåller smakförstärkaren glutamat. Den brukar stå i mitten av innehållsförteckningen, vilket innebär att det är relativt mycket av den.

Vad är då glutamat? Ja, till att börja med så finns det i kroppen som signalsubstans i centrala nervsystemet. Det förekommer även naturligt i nästan alla grönsaker samt i livsmedel som soja, valnötter och endel ostar. Glutamat ska vara detsamma som den femte grundsmaken; umami. Naturlig glutamat är inte riskabel då den bryts ner långsamt och man sällan får i sig så mycket. Så, det verkar ju inte särskilt farligt...


Endel personer kan vara överkänsliga mot glutamat i kosten. Det finns det så kallade "chinese restaurant syndrome". Glutamat används i större mängder i kinesisk mat, och detta kan visst framkalla huvudvärk, svettningar, halsbränna och illamående. När jag var på Jacks, ett importvaruhus i Skellefteå med lite allt möjligt i sortimentet, såg jag stora påsar med glutamat på en livsmedelshylla! (Denna bild har jag dock hittat på nätet)

Det stora problemet, som jag ser det, är att glutamat tillsätts i mat som annars inte skulle ha smakat något vidare. Om det är brist på riktiga råvaror i ett livsmedel, så kan producenten tillsätta glutamat så att det ska smaka mer än vad som egentligen är fallet och på så vis få en smakrik och billig, men undermålig produkt. Fult va? När det gäller grillkrydda tycker jag det är konstigt att det ska behövas smakförstärkare i en krydda. Jag menar, borde den inte smaka nog mycket i sig själv?

Sedan har vi även sådant som kiseldioxid, maltodextrin, dextrose och vegetabiliskt proteinhydrolysat i grillkrydda. Nähä, du vet inte heller vad det är? Efter lite googlande har jag fått reda på att kiseldioxid är ett naturligt förekommande mineral som fungerar klumpförebyggande, maltodextrin är stärkelse som brutits ner, dextrose är druvsocker och vegetabiliskt proteinhydrolysat är spjälkade proteiner. Det låter mindre skrämmande nu, eller hur? 

Visst är det så att vissa e-nummer är naturliga ingridienser, till exempel askorbinsyra som finns i de flesta frukter och förhindrar oxidation, lykopen som finns i tomater och ger den röda färgen eller bikarbonat som är salt av kolsyra och används som jäsmedel. Jag har kollat igenom e-nummerguiden i "Den hemlige kocken", och det är en blandning av allt ifrån harmlösa, naturliga grejer som de jag nyss nämnde, till betydligt mer otrevliga grejer som ingen skulle äta egentligen.

I vilket fall föredrar jag så ren mat som möjligt, framför mat med mer eller mindre osäkra tillsatser. Därför gjorde jag ett upphåll med grillkrydda ett tag, men jag saknade det. Hittade och köpte Santa Marias organiska grillkrydda i maj, 17 gr kostade kring 15 kr. Den var god, och innehållsförteckningen en fröjd. 

Jag tyckte att det var liiite dyrt ändå, och eftersom jag länge tänkt testa göra en egen blandning av grillkrydda, så slog jag till när denna påse var slut (vilket gick rätt fort). Jag mixade ungefär 45 % salt, 25 % lökpulver, 10 % paprikapulver, 10% svartpeppar och 10 % vitlökspulver (grovt beräknat). Nu har jag grillkrydda så det räcker länge, länge. 

  

De vita gifterna?!

I tv 4:s nyhetsmorgon har Malou haft en liten serie om de vita gifterna: mjölk, socker och mjöl. Väldigt intressant! Se även ett avsnitt där det handlar om alla dessa 3 i relation till barn. Onekligen är det ett rätt provocerande val av namn, frågan är om det finns fog för det?

Socker verkar ligga närmast till hands att kallas för gift: beroendeframkallande (åtminstone för vissa), ger skjuts åt inflammationer, tillför ingen näring...det vita vetemjölet är en god tvåa. Utan skalet och grodden som innehållen den mesta näringen, tycks även det ställa till minst lika mycket som det gör nytta.

Men mjölk? En dryck fullspäckad av näring påpekar mejerierna stolt. Andra menar att det är onaturligt för människan att dricka en annan arts modersmjölk, med tillväxthormoner avsedda för kalvar. Sedan är det ju så att större delen av jordens befolkning inte dricker mjölk som vuxna. Vi har även paradoxen med benskörhet: det sägs att vi ska dricka mjölk för att motverka detta, samtidigt har de länder där man dricker mest mjölk också störst problem med just benskörhet.

Hur det ligger till? Ja, den som visste det. Inte ens experterna är ju eniga. Hur det än må vara tycker jag det är en jättespännande debatt. Någon gång skulle jag vilja testa vara utan dessa livsmedel. Alla på en gång känns dock lite svåröverkomligt.

Särskilt knepigt skulle jag ha det med att ersätta allt baserat på mjölk som jag/vi konsumerar, har ofta en hel hylla med bara mjölkprodukter i kylen. Mitt främsta skäl till att prova utesluta dem skulle vara att se om jag blir mindre slemmig. Har astma, och därmed vissa problem med slem som kommer upp när jag tagit medicin. Mjölkprodukter sägs ju vara slembildande...

Socker och vitt vetemjöl skulle jag nog klara mig fint utan. Det största problemet när jag får såna här matidéer av lite mer radikal art, är att jag vet att jag kommer att behöva säga nej till folk som bjuder. I det här fallet handlar det om att säga nej till fika, inte helt acceptabelt när man är smal och folk tycker att man gott och väl kan fika. Avstå gör man ju bara om man bantar, typ. När jag funderar på olika sorters kostomläggningar i tanken, faller det ofta på just det där med att bli bjuden. Löjligt, men sant. Förr eller senare ska jag överkomma det hindret och våga experimentera.


Skulle vilja se hur jag mår, hur kroppen reagerar, vad som händer...

Salamipaj

Min söta man gjorde en vrålgod salamipaj idag (efter att jag lämnat receptet till honom ;)). 

Fyllning:

4 st soltorkade tomater

3 st ägg, lätt vispade

2-3 st vitlöksklyftor

2 st rödlökar

1 liten purjolök

200 gram salami

200 gram fetaost

1 dl tomatsås, gärna smaksatt

2 dl grädde

1 msk olivolja

1 tsk oregano

1 tsk peppar

Deg:

4 dl mjöl (som alltid: man kan ta iaf 1-2 dl grövre mjöl, så blir det nyttigare)

1 dl kesella

100 gram smör

1 msk vatten

1 tsk salt

Blanda degen och tryck ut den i en ugnssäker form. Grädda 5 minuter på 225 grader. Hacka det som behöver hackas till fyllningen och blanda sedan allt. Häll röran i pajskalet och så: skjuts in i ugn. Grädda 30 minuter. 

En passande paj till fest! Är man bekymrad över kalorierna, så är det bara att ta en liten bit med en rejäl sallad till. Gott så det förslår. 

Svåra svansiga utslag...

 Rädisor kan användas till mycket ;) Förutom såna här tokigheter 

förekommer de flitigt i alla sorters sallader hemma hos oss nu.