Yrvakna, nyfödda växter tittar upp och ser dagsljuset!
Det är något med att se växtkraften som jag gillar. Jag fascineras över att det finns liv i de där små fröna jag pillrat ner i jorden. Ett under i miniformat.
Ärtorna beskådar kalhygget som Saras skövling av solrosskott lämnade efter sig. Man kan nästan känna fasan i luften, typ: "när är det vår tur...?"
De fick bli del i en god salladslunch idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar